APRI styrgrupp önskar God Jul och ett Gott Nytt år! Vi vill tacka alla forskare på KTH och CTH för deras insatser under året och dessutom rikta ett stort tack till alla som intresserat sig för vårt projekt under slutseminariet och därefter via andra informationskanaler.
Under 2025 kan vi se fram emot ett halvårswebbinarium där vi väljer ut några forskningsarbeten som under ett par timmar presenteras lite mer djupgående. Vi ses efter ledigheterna!
Nu startar vi upp nästa 3-årscykel. KTH:s och CTH:s forskargrupper har påbörjat nya experiment.
Läs gärna mer under rubriken projekt på vår startsida. KTH-forskarna fortsätter bland annat med studier av återsmältning i reaktortanken, nu med en uppgraderad unik experimentanläggning. Dessa experiment modelleras sedan med mycket avancerade finita element-koder. Särskilt spännande är också arbetet med strukturer under reaktortanken på en kokvattenreaktor och hur de påverkar och påverkas av härdsmältan efter en tankgenomsmältning. Nya experiment och modellering kommer att genomföras på det området.
På CTH genomförs under APRI 12 arbeten inom två områden. Det första avser inneslutningskemi med fokus på nukliden tellur. Denna nuklid återfanns i relativt hög utsträckning runt om kärnkraftverken i Fukushima Daiichi och CTH vill genom sin forskning kunna förklara vilka mekanismer som påverkar ett eventuellt utsläpp av denna nuklid. CTH ger sig också in i ett nytt forskningsområde gällande lakning av härdsmältor. Avsikten är att kunna beskriva hur radioaktiva ämnen potentiellt kan transporteras från en härdsmälta och ut till omgivningen i det senare skedet av ett svårt haveri.
Anmälan till slutseminariet är öppen. Slutseminariet äger rum på Bergendal i Sollentuna 6-7 februari 2024.
Tre års forskning på Chalmers och KTH avseende svåra haverier kommer att redovisas. Träffa forskare, branschkollegor och myndighetspersoner och lyssna till föredrag om reaktorsäkerhet, haverihantering och haverifenomen.
Seminariet kommer att ha en gästtalare från Fortum som berättar om ny kärnkraft i Finland. Vi får också lyssna till redogörelser för de senaste observationerna från Fukushima tillsammans med resultat från flera internationella samarbetsprojekt gällande svåra haverier. Ett tillfälle som helt enkelt inte får missas. Anmäl dig och läs mer här.
Nyhetsbrev nr 3 har publicerats av APRI-projektet. I detta nyhetsbrev startar en serie personporträtt av forskare inom APRI-sfären, den senaste utvecklingen av MAAP-koden beskrivs, och du får tips om intressanta möten och konferenser.
Först ut att bli porträtterad är Sevostian Bechta, professor och chef för avdelningen Kärnkraftssäkerhet på KTH. Sevostian har stort renommé inom forskarvärlden och är bland mycket annat aktiv inom European Nuclear Society och OECD/NEA:s arbetsgrupp avseende analys av och hantering av svåra haverier (WGAMA).
Beräkningskoden MAAP som används av kärnkraftsindustrin för att simulera processerna i en kärnkraftsreaktor under ett svårt haveri utvecklas kontinuerligt. Snart lanseras MAAP version 6 som bland annat kommer att innehålla en integrerad hantering av osäkerheter, vilket ger en ökad förståelse för vilka parametrar och antaganden som har störst betydelse för resultaten.
Halvvägs genom APRI 11 genomfördes ett webbinarium för att ge en lägesuppdatering i projektet.
Ordförande Patrick Isaksson gav en övergripande bild av APRI och av SSM:s forskningsengagemang nationellt och internationellt. Därefter presenterade forskare från Chalmers och KTH valda delar av sin verksamhet inriktad mot svåra haverier. Utöver det gavs en utförlig presentation av statusen för de havererade Fukushima-reaktorerna.
APRI 10 avslutades vid årsskiftet 2020/2021 och därefter har projektresultaten sammanställts och presenterats i en slutrapport som nu är publicerad som SSM-rapport 2022:02.
APRI bedriver sedan tidigt 90-tal forskning inom svåra haverier i form av treåriga projekt. Nu har precis slutrapporten för projekt APRI 10 publicerats. I slutrapporten redovisas resultat från KTH, CTH och internationella projekt vilka beskriver:
Uppföljningen av den internationella forskningen har möjliggjort utbyte av kunskap och erfarenheter och gett projektet tillgång till en stor mängd information och data om de haverifenomen som har stor betydelse för händelseförloppen vid svåra haverier. I förlängningen skapar detta en stabilare grund för att förutsäga, bedöma och hantera eventuella haverier med härdsmälta i svenska reaktorer.
APRI 10 slutrapport finns att läsa här, och kommer inom kort att kunna hämtas direkt från SSM:s hemsida som rapport SSM 2022:02.
APRI-forskning bidrog med avgörande kunskap i konstruktionen av en fungerande härdfångare för EPR. Detta framkommer i en längre artikel publicerad av Energiforsk med anledning av att reaktorn Olkiluoto 3 nyligen nådde första kriticitet.
Energiforsk publicerade i sitt senaste nyhetsbrev en grundlig genomgång av hela EPR-projektet, från det första samarbetsavtalet mellan Framatome och Siemens 1989 till idag när Olkiluoto 3 nyligen blev den senaste EPR-reaktorn att nå första kriticitet. EPR är en reaktor av typ Gen 3+ och bygger på tidigare tyska och franska reaktordesigner. Många års utvecklingsarbete har lett fram till förstärkta säkerhetssystem, utökat oberoende mellan system, funktioner och anläggningsdelar samt en del helt nya säkerhetskoncept. En av de mer uppmärksammade konstruktionsdelarna är den så kallade härdfångaren (eng. core catcher) vilken ska hantera en härdsmälta ifall en sådan trots de omfattande säkerhetslösningarna skulle uppstå. Härdfångaren på EPR är en konstruktion under reaktortanken som ska fånga upp härdsmältan, konditionera den till en lättflytande massa och sen transportera den till ett separat utrymme där den kyls under kontrollerade former.
Energiforsk beskriver att en rad internationella forsknings- och utvecklingsprogram startades för att lyckas konstruera härdfångaren. Till dessa program hörde bland andra COMAS (Corium on Material Surfaces), VULCANO (Versatile UO2 Lab for Corium Analyzes and Observations) och ECOSTAR (Ex-Vessel Core Melt Stabilisation Research). Dessutom deltog Sverige i denna forskning genom experiment vid KTH. Här nämns att som del av APRI-programmet fann KTH i POMECO-projektet (POrous MEdia COolability) att kylningen av en härdsmälta förbättras med mellan 50 och 600 procent om smältan samtidigt kyls underifrån. Detta blev också en av principerna för den slutliga designen av härdfångaren där vatten strömmar ut över och under smältan i det separata utrymmet som nämndes ovan för att på så sätt nå en effektiv och välkontrollerad kylning.
Det är glädjande att se att forskargrupper som finansieras av APRI kan bidra med kunskap på mycket avancerad nivå som så småningom får tillämpning i verkliga reaktorkonstruktioner och bidrar till ökad säkerhet. Läs hela artikeln från Energiforsk här.
Lyssna på avsnitt 21 av SSM:s podd Strålsäkert där det diskuteras forskning kring svåra haverier. APRI:s verksamhet lyfts fram som en viktig och central del för att ständigt hålla kunskapsläget levande.
I avsnittet diskuteras vad som händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor och hur forskning kan bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till omgivningen. APRI:s ordförande Patrick Isaksson intervjuas, liksom professor Sevostian Bechta vid KTH och professor Christian Ekberg vid Chalmers. Lyssna direkt på webben (Soundcloud) eller i någon av alla appar som finns för poddlyssning.
Nu finns beskrivningar av alla projekt inom APRI 11 att läsa på vår hemsida.
APRI 11 innehåller en omfattande projektkatalog som står sig väl i en internationell jämförelse. På vår projektsida beskrivs de delprojekt som CTH bedriver inom haverikemi, de delprojekt som KTH ansvarar för avseende termohydraulik och härdsmältefenomen, samt de internationella projekt som APRI 11 bevakar och deltar i.
Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies. Lär dig mer
